Mikaeli - Vilhelmina Höstmarknad

När hösten är som vackrast blommar Vilhelmina upp och ställer till fest, marknad och nöjen i en skön blandning, alltid vecka 40. Mikaelihelgen har firats i Vilhelmina åtskilliga år och är en av de starkaste traditioner som vi har.
Det är inte på så många platser i landet som man fortfarande firar Mikaeli, (en kyrkhelg) Den helige Mikaels dag!

Här i Vilhelmina har man alltid firat Mikaeli och vi värnar traditionen att fira hösten och ”Micke”!
2010 infaller Den helige Mikaels dag, söndagen 3/10. Vi firar med Höstmarknad, dans och allt annat som hör Mikaeli till!
Från söndagen 3/10 och hela vecka 40 är de extra festlig stämning i Vilhelmina. 
Själva firandet startar på riktigt fredag 8/10 och pågår fram till söndag 10/10.

FÖRENINGAR & FÖRETAG!
Planerar Ni aktiviteter under Mikaeliveckan? Kontakta oss för medverkan i gemensamt program!

KNALLEMARKNAD
Fredag 8/10. Kl.12.00-18.00
Lördag 9/10. Kl.10.00-17.00 
För deltagande i knallemarknaden, 
kontakta oss på tfn: 070-2500975
maila: info@visitvilhelmina.se
Pris: 125kr/m

 

Så här var det förr!
Efter midsommar fanns det ingen stor fest eller helgdag förrän St Mikaels dag, som firades den 29 september till minne av ärkeängeln Mikael. Som helgdag överlevde den reformationen, men avskaffades 1772 av Gustav III och flyttades då till närmast efterföljande söndag. St Mikael vägde de dödas själar. De goda kom till himmelen och de onda till helvetet. I religiösa bilder framställs St Mikael ofta som drakdödare. Draken symboliserade djävulen. I det gamla bondesamhället räknade man Marie Bebådelsedag som "första sommardagen" och Mikaeli som "första vinterdagen".

I norra Sverige skulle skördearbetet vara avslutat till Mickelsmäss, kreaturen skulle hem från utmark & fäbod. Sedan kunde alla vara lediga och vara med och fira skördefester och det var en av anledningarna till att man ansåg den helgen vara den största efter julen. Sedan blev det skördegille för alla som varit med på arbetet, efter riklig förplägnad dansade man hela natten till fiol eller dragspel. (Det här tar vi fasta på ;) ) I norra Sverige var Mickelsmäss en viktig kyrkdag, då första lysningen för dem som skulle gifta sig under hösten lästes från predikstolen. Stora skaror ungdomar, som på grund av arbete kanske inte kunnat komma till kyrkbyn på flera månader, samlades och inkvarterades kyrkstugorna.
Efter kyrkmässan var det på många håll marknad med stånd där man kunde köpa allting från karamellstrutar till husgeråd, kläder och skor. Den kallades ofta "brudmarknaden" eftersom fästmannen då köpte "begåvning", dvs present till sin fästmö, och de som skulle gifta sig kunde köpa ringar och saker till det blivande hemmet. Fram till 1819 var Mickelsmäss lagstadgad flyttdag för tjänstefolket. Senare ändrades det till den 24 oktober. De som skulle byta tjänst fick då ut sin lön. Dessutom fick man ledigt från arbetet en hel vecka, sk ."slankveckan" med fri kost och logi av husbondfolket. Vare sig man skulle flytta eller stanna. De skulle också bidra med mat och dryck till tjänarnas olika gillen, flyttgille, avskedsgille och välkomstgille.

Vid Mikaeli samlade man också på förebud för det kommande året, särskillt ifråga om vädret, och det fanns olika magiska riter för att skydda djuren på gården. Inga djur fick vara ute på Mikaelsdagen, och efter den dagen fick korna inte bära skälla. För att skydda djuren målades tjärkors eller så satte man upp en död uggla ovanför ladgårdsdörren.
Förr var det vanligt att man invigde nya kyrkor på St Mikaels dag, och en senare sed är de skördegudstjänster som ännu förekommer, främst i jordbruksbygderna. Då smyckas kyrkan med sädeskärvar, frukter och grönsaker, blommor och ljus.

NYTT FÖR I ÅR - Auktion